Firade 44 (år) förra lördagen – firade 4:a denna!

SM över 1/2 IM distans på Tjörn avgjordes igår, och här är min race report. En report skriven med en härlig glädjekänsla i kroppen. Jag måste bara få dela med mig av den glädje jag upplever.

Målsättningen var sedan länge satt till topp tio (sub9top10 you know…). Startfältet var tufft, säkert bidrog det faktum att tävlingen i år fått SM status. liksom det faktum att segraren utöver ära och evig berömmelse förärades en check på 20 tkr.

Purrning kl 05.00 och grötfrukost. Sedan lägret i Falkenberg kör jag nu nästan alltid Oscar O2:s havregröt kokad på mjölk. Vanan trogen la jag i russin och valnötter, vilket skulle visa sig vara halvbra. Körde upp till Tjörn med Kentas ”Idag är jag stark” dundrande i bilens goa ljudsystem.

Kom i ordning ganska bra, men missade helt att stretcha innan start, och plötsligt hör jag att ”det är dags att gå upp ur vattnet”. 15 min till start och jag har ännu inte kommit i varken våtdräkt eller vattnet. Snabbt i båda och värmde upp i tre minuter innan vi ställde oss och väntade på starten på stranden. Starten gick och jag kom iväg bra, låg i en andraklunga och hittade en avslappnad uppenbarligen effektiv simrytm. Ser ganska feta brännmaneter passera under oss, och fokuserar på att bokstavligen simma lugnt. I år orkar jag hålla fart hela vägen och jag kommer upp tillsammans med erkänt duktiga triathleter – en bra start på dagen!

T1 går bra och jag kommer ut strax för Ted. Ganska snart går Ted om och jag bestämmer för att lägga mig på behörigt avstånd och se om jag kan hålla hans fart ett tag. Pulsen är rätt hög, men trampandet går väldigt lätt. Vi susar fram genom terrängen på våra fräcka cyklar och jag får uppleva triathlon när det är som bäst. Men ett litet undantag: Ventrikeln tömmer sig på valnötter väääldigt sakta… Istället kommer de upp, och jag sitter och väntar på hur länge jag kommer klara mig utan att behöva kräkas. Men annars är allt toppen 🙂 Vi passerar några cyklister och vid första vändning (av 4 ute vid vändpunkt) räknar jag till att vi ligger 4-5:a. (!). Vi är en kvartett som håller samma tempo de kommande 45 km. Jag upplever att det fortsatt går relativt lätt, men ändå börjar det dra lite i benen. Vid 3:e vändning ute vid vändpunkt skall jag dra igång igen och får då kramp i både fram och baksida lår – i båda benen! Norrmannen och Nilsson som legat bakom passerar förstås. Jag får tag i en sportdryck och en vatten och sedan tar jag en funderare. Tre alternativ:

1) Ligg kvar i samma tempo, som gett kramp.

2) Sakta ner och återhämta, vilket innebär att rasa genom fältet.

3) Öka och se vad som händer – jag har ju trots allt tyckt att det gått lätt hela vägen.

Jag väljer alt. 3 och trycker på. Ganska snart går jag ikapp och om de tre framför. Vid sista passering inne vid växling (ett varv kvar) hör jag att jag fått en lucka. Jag kör på och in till T2 är syns inte de andra bakom. Växlingen går bra, även om jag känner krampen ligga och små dra. Alltid oroligt att böja sig för att ta på skor med kram i benen…

När jag sticker ut gör jag det som 3:a!

Krampkänningen påverkar direkt löpningen och jag får inget vidare steg, men – det är ju bara att jobba på. Efter bara någon km passeras jag av både Bjälkemo och Nilsson som har ett helt annat steg. Efter att ha passerat KJ ligger jag fyra. Jag väljer att stanna och stretcha 4 gången i samband med vätskestationerna och är väldigt osäker på hur det skall sluta, men kroppen är snäll idag. Trots krampkänningar lossnar det efter ca 10 km och jag kan börja springa lite bättre. Jag märker att jag håller jämt tempo med flera bra löpare, inklusive ledande Djurback. Det gör ont, det är varmt och ibland kallt, jag är rejält trött och ”Guns bro” håller på att fullständigt sänka mig. Men jag håller ihop mental, mycket tack vare glad hejjarop och uppmuntrande kommentarer. Plötsligt kommer målet närmare i riktigt hög fart. Jag förstår att ingen hotar bakifrån, och sista 500 m är riktigt njutbart.

Jag går i mål som 4:a – på SM, nyss fyllda 44.

På hemvägen spelar jag ”I’m so excited” på högsta volym 🙂

Bästa triathlonhälsningar Calle