Race report från Sprint och Stafett SM 2-3 juli

Äntligen stod triathleten vid startlinjen…
Det tog tid, men desto roligare att äntligen få starta i seniorklass. Sprint SM blev come backen, efter två inställda SM (Olympisk och Duathlon) p g a sjukdom. Uppladdningen inför sprinten var kanske inte optimal, men jag kände mig i alla fall fullt frisk vid start, och det var riktigt kul att få köra igen. Första gången i drafting race gav extra nerv. Uppvärmingen gick prima ☺, sedan var det dags för pontonstart, också det premiär för mig, och trots att jag övat lyckades jag dyka på ett sådant sätt att simglasögonen släppte in vatten så att jag fick idka lite uttersimning och rätta till dem innan jag kunde simma på allvar. Sedan var det rätt stökigt i Nissans kraftigt strömmande vatten. Jag hade svårt att ha koll på fältet, men tog mig runt hela banan (alla bojar, vilket inte alla gjorde…lite synd att domarna inte ser när eliten sneddar). Efter avklarad simning var det dags för drafting cykling. Efter någon kilometer var vi två som fann varandra och kunde samköra riktigt bra. Vi kom ikapp en tredje som anslöt och vi höll undan för gänget som låg bakom. Min ovana att köra bockstyre visade sig i kurvor och vändpunkter – jag tappade några meter varje gång, bra då mer Lunkans intervaller som gjorde att jag kunde täppa till luckan varje gång. Vi kom i kapp en kille som jag uppfattade cyklade avsevärd långsammare, så när han hängde på ville jag upplysa honom om att han riskerade diskning om han hakade på ett gäng som varvade honom. Han svarade kort att han inte var varvad…oups, pinsamt. Men jag bad om ursäkt, och sedan körde vi vidare i full fart.
Växlingen i T2 gick bra och vi var några stycken som gick ut samtidigt på löpningen, nu skulle agnarna skiljas från vetet!
De första två tre hundra meterna gick bra, sedan fick jag vansinnigt ont i höger sida (håll?!) . stegen blev kortare och kom med längre mellanrum… jag blev t o m omsprungen! Det skall bara inte hända. Bla Oscar kom sprintande förbi, och jag fick jobba med psyket. Inne vid varvning sprang jag som en kossa. Strax därefter sprang jag förbi familjen som hejade friskt och jag hörde Åsa skrika ”SLAPPNA AV!!!”, så jag började jobba på djupa lugna andetag, och sakta släppte smärtan. Ungefär där hållen kom på första varvet släppte den på andra, och jag kunde börja springa normalt igen. Oscars breda ryggtavla kom allt närmare, och snart var ordningen återställd ☺.
Jag tog mig i mål med hedern i behåll. Målsättningen var topp tio, resultat: placering 11…

På söndagen körde vi stafetten, Sofi, Oscar, Ullis och jag. Alla gjorde en riktigt bra insats, och vi slutade på en hedrande fjärdeplats i stafett SM. Vi kan vara riktigt nöjda med det, och personligen fick jag till ett helt race (svårbedömd simning) med bra fart och nu stämde löpningen hela vägen, så det var lätt att håll undan för KJ som jagade.

Summa summarum, gött att äntligen få tävla, kul med tätt drafting race och skönt att löpningen funkade tillslut.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s