Inför duathlon SM hade jag lite strul, men kunde hantera det så att det inte störde den slutliga prestationen nämnvärt. Så lite kändes det som att ”detta är nog helt som det skall sett till Berlinracet” när Hilde insjuknade i blindtarmsinflammation två dagar innan avresa till Berlin. De sista toppningspassen ersattes av sjukhusvistelse och fullt fokus på att Hilde skulle må så bra det gick i hennes situaiton. Att hantera ändrade förutsättningar blev ett tema under våra samtal  eftersom Hilde var inställd på att uppträda på niornas avslutningskabaré, men istället blev inlagd för operation. Dagen efter var Hildes sista dag i nian men utgångscermoni och avslutningsfest på agendan, och här låg hon nu och väntade på operation. Att jag då dels arbetat på sjukhus och är van vid miljön, dels arbetar med förändringsledning och med att hjälpa grupper och individera att hantera förändringar kom riktigt väl till pass dessa dagar.

Nu till racet i Berlin.

Jag var på plats i god tid några dagar innan och hann kolla in flygfältet – för större delen av Ironman Berlin 70.3 skulle avverkas på Tempelhof – det gamla flygfältet som bl a hade en huvudroll i luftbron in till Västberlin. Det kändes att det skulle bli annorlunda att köra upp och ner längs landningsbanor för att avverka större delena av 90 km cykel och 21 km löpning.

Simningen gick i Spree – vilket innebar medströms i ca 900 m och sedan motströms i ca 1000 m. Vi startade varje AG för sig. Pro-fältet, med bl a Georg Bjälkemo, startade kl 8.00, medan min grupp, 45-49 startade först 9.20. Vi var bara 150 st, så det blev en relativt lugn start och jag kom iväg bra. Ganska snart låg jag i tredje position och höll mig där till rundning. Då uppstod en större lucka till ledaren, så jag la på lite extra kraft för att gå ikapp honom. Det blev lite stökigt när vi passerade simmare som startat tidigare i andra åldersklasser och någonstans på vägen tappade jag ledaren. Simmade resten själv (efter att ha inset att jag inte längre följde hans blå badmössa utan en blå tejpad fot 🙂 ).

Alla foton: finisherpix.com

T1 gick bra. Ny rutin som innebär att alla skall stoppa våtdräkten i påse i T1 och sedan kan man springa till cykeln.

Cyklingen gick bort till flygfältet och sedan körde vi runt där med tre korta loopar ut i stan. Det innebar bl a att vi körde längs en landningsbana 24 gånger – men det var faktiskt rätt kul. Det var många att titta på och garanterat inga bilar. Däremot tyckte jag att några staketdelar med betongfundament stod lite långt ut under första rundan. Under andra rundan såg jag hur en tävlande plåstrades om av ambulanspersonal, och under tredje rundan såg jag hur betongfundamenten sprayats klarblåa och staketen försetts med färgglada snitslar… Lite sent, men ändå snabbt agerat.

Löpningen gick i en 7 km slinga fram och tillbaka på, just det, flygfältet. Jag kom ganska direkt in i ett behagligt 4 min tempo och bestämde mig för att försöka hålla det. Ingen hade cyklat om mig på hela cykeldelen och nu tänkte jag att ingen skulle springa om mig heller. Jag visste inte hur jag låg till, men anade att jag borde ligga bland de främsta eftersom jag uppfattat att jag kom upp som två i min AG.

Roligaste episoden under löpningen var när jag kastade två svampar efter en vätskekotroll. Det låg rätt många där, så det kändes som att det var ok. Men strax efter att jag gjort det klev det ut en domare ur buskaget och sa att jag skulle springa tillbaks om hämta upp dem. De skulle slängas på nästa station, 3,5 km längre fram ! Den km var den som tog längst tid.

Mot slutet ökade jag tempot för att känna på det och sista km klockade jag på 3.29. Bra besked kändes det som och jag klev väldig nöjd över mållinjen. Sluttiden blev 4.17.22 och det innebar seger i AG 🙂 🙂 :-)! (Jag var även snabbare alla i 40-44…;-))

Georg gjorde en suverän pro-debut och slutade 9:a!

Så – Ironman Berlin 70.3 blev en väldigt lyckad första start i AG 45-49.

Kanske bäst av allt: Hilde blev opererad på kvällen och förhandlade sig till en utskrivning nästa dag – så hon fick uppleva skolavslutning och avslutningsfest i ny klänning. Dock utan någon dans för hennes del…

Nu över till Frankfurt och Ironman EM.

I övermorgon är det dags. – denna gång har jag laddat med en släng av sjukdom som gör att toppningspassen bytts ut mot extra sömn och värktabletter under förra veckan. Hade gärna kört några riktigt bra cykel- och löppass samt simmat lite extra för att förbereda mig. Nu blev det inte så. Läge att acceptera situationen och gå vidare utifrån de förutsättningar som är aktuella.

För den intresserade så erbjuds live bevakning, se länk nedan: Jag har startnummer 359 och startar 06.45 tillsammans med ca 300 st som fått möjligheten att starta samtidigt med pro-fältet. Där ingår i år Pete Jacobs (regerande världsmästare, Marino Vanhoenacker (regerande Europamästare) , Sebastian Kienle, Micheal Raelert som båda vunnit VM på 70.3, m.fl. De sägs vara det starkaste startfält som setts utanför Kona – så det lär bli åka av i täten. På damsidan har vi svensk representation av Eva Nyström (startnr 73).

Jag lär ju inte se så mycket av profältet, men ambitionen är att vara bland de främsta i min AG (vi är 598 st i 45-49) och även ta en plats till Kona.

Nu skall jag ut och rulla lite på cykeln och känna in atmosfären 🙂

Lagom nervösa hälsningar Calle

====

All athletes/specators/friends and families will have the chance to follow their athletes online in real-time at the Frankfurter Sparkasse IRONMAN European Championship with the following link:

http://ironman-results.r.mikatiming.de/2013/frankfurt/

Please note that this link will only be live on race day.